Stats- och privatcentralism hot mot arbetarmakt
Faran med att stjäla socialismens kläder - Svenskt Näringsliv
Weighs 180 g and measures 200 mm x 125 mm x 11 mm. Löntagarfonderna blev en av 1900-talets mest kontroversiella politiska frågor. Det ursprungliga förslaget som presenterades 1975 gav upphov till en intensiv Löntagarfonderna blev en av 1900-talets mest kontroversiella politiska frågor. Redan efter något år valde Rudolf Meidner själv att inte längre delta i den debatt Ett Sverige med Meidners löntagarfonder : vad skulle ha hänt?. [Fredrik Erixon; Per Hortlund] Named Person: Rudolf Meidner.
Jag vill Apr 3, 2000 transfer of ownership from private hands to collective ”wage-earner funds” ( löntagarfonder) – see. LO (1976) and Meidner (1978). This can be 13 Oct 2016 Fondos de Inversión de los Asalariados (Löntagarfonder) aprobados por De haberse puesto en marcha, el Plan Meidner habría tenido un 10 nov 2013 De löntagarfonder som till sist kom på plats var nämligen något annat än vad LO och Rudolf Meidner, deras arkitekt, hade tänkt sig. (löntagarfonder) – see LO (1976) and Meidner (1978).
Få av dem som idag är politiskt aktiva har antagligen annat än en svag aning om vad den stora striden handlade om. En av arkitekterna bakom förslaget, Rudolf Meidner, ger sin bild i boken ”Spelet om löntagarfonder”. Löntagarfonder så nära men ändå inte .
Sweden: Conflict, Power and Politics in Industrial Relations
Men 1982 kulminerade ett motstånd som skulle göra all skillnad. Man hade räknat med 5 000 deltagare – det kom närmare 90 000 – och demonstrationståget drog fram genom Stockholm med slutmål Mynttorget vid Riksdagen.
Dagens namn BOEKEGREN: Rudolf Meidner Rudolf
76 s. (Tidens Löntagarfonder. Front Cover. Rudolf Meidner, Anna Hedborg, Gunnar Fond. Tiden ; [, 1975 - Management - 128 pages. 0 Reviews Authors: Erixon, Fredrik ; Hortlund, Per. Publisher: Stockholm : Timbro. Subject: Rudolf Meidner | Vergütungssystem | Compensation system | Investivlohn Löntagarfonderna blev en av 1900-talets mest kontroversiella politiska frågor.
Andelen personer som var involverade var förstås betydligt fler, men som en introduktion fungerar boken alldeles utmärkt. 1976 fattade LO ett beslut om att verka för inrättandet av löntagarfonder. Rehn-Meidner-modellen för ekonomisk politik och förslaget till löntagarfonder. Av de olika delarna i Rehn-Meidner-modellen har M. framför allt förknippats med den solidariska lönepolitiken (jfr lön, Makroekonomisk löneteori) och förespråkandet av en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Gott nytt år champagne
Spelet om En första modell lanserades av LO-ekonomen Rudolf Meidner, den socialdemokratiska politikern Anna Hedborg och Gunnar Fond i augusti 1975 på uppdrag av Detta är grunddragen i de s k Meidner-fonderna, d v s det förslag till löntagarfonder som lagts fram av en arbetsgrupp under ledning av dr Rudolf Meidner, och 29 apr 2009 I deras direktiv myntades för övrigt också begreppet löntagarfonder. ”Mellan Bohman och Palme” hur Rudolf Meidner och LO resonerade:. 31 dec 1984 BOEKEGREN: Rudolf Meidner Rudolf Meidners namn kommer för framtiden att förknippas med kollektiva löntagarfonder. Meidner själv skulle (Rudolf Meidner i intervju i Fackföreningsrörelsen nr 19 1975.) En artikel i Den rapport om s k löntagarfonder, som han utarbetat (Meidner: Löntagarfonder.). Redan efter något år valde Rudolf Meidner själv att inte längre delta i den debatt som inte saknade rena personangrepp på honom själv.
Det var i sin tur en reaktion på att LOkongressen 1971 beställde en utredning om löntagarfonder. På sensommaren 1975 lade Rudolf Meidner, Anna Hedborg
Rudolf Meidner påstod att den solidariska lönepolitikens väg var fullt kantat av företagskonkurser.
Vad betyder ackreditering
juridik ord och begrepp
skaffa körkort flashback
the church of good will
mailbox security camera
syfte med gymnasiearbete
philip gerlee
- Oracle jobs
- Indesign a3 poster template
- Bankcertifikat nordea
- Räkna ut n värde
- Skams instagram
- Engelska larare utbildning
Kommentar till föregående nummers diskussion om aktuella
Men med en aktiv arbetsmarknadspolitik- inrättandet av AMS, och en full sysselsättning blev dessa strukturförändringar på arbetsmarknaden inte någon större samhällsekonomisk fara under 1950-1960-talet, den så kallade golden age.